Man lär så länge man lever!

Idag användes datorerna i helklass för första gången. Barnen satt i sina datorpar för första gången. Alla skulle skriva samtidigt för första gången.

Eftersom jag har turen att ha en smartboard så passade jag på att visa för hela klassen hur de ändrar storlek på texten och hur de kan byta färg. Det var naturligtvis väldigt roligt att välja färg på sin text men inte helt lätt för alla att komma överens med sin kompis.

Sedan var det dags för alla att börja skriva. Jag hade berättat att de skulle skriva så många ord de kunde under en viss tid. Vissa såg det genast som ett tävlingsmoment så då fick vi ta en stund att prata om det. Ni vet, att alla jobbar i sin egen takt o.s.v. Men sedan gick det kanonbra!

Barnen fick sitta i ca 10 minuter och sedan visade jag hur de skulle göra för att skriva ut sina arbeten. De fick även lära sig att stänga ner word. Eftersom vi skriver ut arbetena på en gång och barnen klistrar in dem i sina böcker så har vi inte sparat något än. Det gjorde vi inte idag heller.

"Medan jag hämtar alla utskrifter så kan ni plocka fram sax, lim och kritor" säger jag till de glada barnen. Jag går ut till kontoret, fram till skrivaren och tar den stora bunten med utskrifter. Den känns dock väldigt tunn. Faktum är att den består bara av två papper! Och oj!! Inte ska väl skrivaren blinka så där rött och gult? Och vad kan det som står på displayen betyda? "com10 saknas i arkivmataren"

Men vilken TUR att vi SPARADE alla arbeten så att de stackars barnen inte behöver göra om alltihop!

Och vad har vi lärt oss av det här? :)